- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
37

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

njuta frukterna. Redan i vaggan ha de fått sin
rasstämpel, hvilken åtföljes af en medfödd fallenhet för
de göromål, till hvilka de äro bestämda.

De ha så lätt för att börja sitt lif, som icke har
några större fjärdar eller trånga och grunda sund.
Visst måste ju äfven en embetsmans son, när han
blifvit student, välja sitt fack och afgöra hvad som är
hans kallelse. Fastän han redan från barndomen är
förutbestämd till statens tjensteman, har äfven han sin
stora, vigtiga lifsfråga, sitt tvifvel och sin strid om
hvilken tjenstemannabana han skall inslå. Men han
har dock icke större valfrihet och svårigheter än ett
ungt föl, som släppes in i stallet, der det fins ett halft
tiotal tomma spiltor: domarens, kameralistens,
härads-skrifvarens, landtmätarens och prestens spiltor.

Hans fallenhet för honom omedvetet in i en af
dem, och när han en gång hittat dit, så stannar han
der också. Han har blifvit hemtam och han börjar
att gå upp sin egen fåra. När en annan plöjer, går
han med harfven, och när hans bror drager ved,
släpar han sjelf vatten, men från höskullen fäller man
hvarje dag häcken full med hö åt honom.

Han kan ha styft arbete och dagar af svett och
möda. Men han känner icke till de slitande och
gnagande drifter, som alltid tära på vär själ, icke heller
kappas han oafbrutet som vi och är icke osäker om
målet och belöningen. Äran deraf är mindre, och
det är nog sant att han icke ofta når verldsrykte,
såsom någon enda bland oss gör det någon gång. Men
han går ingalunda miste om sin del. Han har sina
härliga stunder af befordran i tjensten, sina extra
belöningar för nit och trogen tjenst, som omtalas i alla
tidningar, och en vacker påskdag blir han dekorerad
till riddare. Hvems likkista följes af ett
begrafnings-tåg på hundrade hästar, om hvem skrifver man de
varmaste dödsrunorna, och om hvem säger man att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free