- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
46

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sorglig underrättelse. Skiss af Anna Wahlenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men i dag hade han gjort en upptäckt, som kom
honom att stå stilla midt på landsvägen i fulla fem
minuter och fundera med händerna på ryggen och
käppen emellan dem. Det var en upptäckt, som på
sätt och vis rörde honom sjelf, ty den rörde hans
slägtingar, kamrer Almgrens, som också bodde på
sommarnöje der i trakten. Och det var en ledsam
upptäckt. Ju mer han funderade på den, ju
ledsammare och allvarligare förekom den honom, och ju
tydligare stod det för honom som en klar och
oaf-vislig pligt att på ett skonsamt sätt underrätta
systerdottern och hennes man om den olycka, som träffat dem.

Han kom slutligen öfverens med sig sjelf om att
det var bäst att göra det så fort som möjligt, och
när han en gång fattat detta beslut, satte han också
genast käppen i marken och styrde sina steg mot den
Almgrenska villan.

Efter en kvarts promenad var han framme, gick
upp för verandatrappan och tittade in i salen. Det
fans ingen der inne mer än husjungfrun, som gick och
plockade fram porslin och silfver för att duka
frukostbordet.

»Ä’ kamrern hemma», frågade han och såg sig
försigtigt om, i fall hans systerdotter skulle vara i
närheten. Han var en finkänslig natur, som alltid gick
mycket delikat till väga, och han ville för ingen del
att den sorgliga nyhet han hade att meddela
oförbe-redt skulle slå ner på en stackars svag kvinna.

Ne-ej. Kamrern var inte hemma. Han hade gått
ut för en stund sedan.

»Det var då märkvärdigt», utbrast den gamle
herrn argt. »Kan han då inte hålla sig hemma och
lefva familjelif om söndagarne åtminstone!

»Men frun ä’ hem ...»

»Schyss, skrik inte! Jag har inte frågat efter frun.
Jag vill bara tala med herrn.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1893/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free