Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sorglig underrättelse. Skiss af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad ä’ det då», sade hon strängt.
»Det kan väl vara något annat, vet jag.»
»Något annat! — Säg genast hvad det ä’»,
be-falde fru Almgren.
Men då brast Hilma ut i snyftningar och gråt.
Det hjelpte ju rakt ingenting hur mycket hon än
försökte att dölja den förskräckliga hemligheten.
»Hur skulle jag kunna veta det, jag», sade hon,
och inseende att hon aldrig skulle kunna komma ifrån
saken, lät hon locka ur sig alltihop, att revisorn varit
der och sett ut, så man kunde bli rädd för honom,
att han inte tordes tala högt en gång, och att det
händt någonting förfärligt, som han ville berätta för
herrn, men inte kunde säga åt frun.
Nu var det fruns tur att sätta sig på en stol.
Hon tänkte på sin far, som var sjuk och låg i
Tyskland vid en badort. Tänk om han dött! Hon tänkte
på sin äldste son, som nyligen fått plats i en bank i
Göteborg. Tänk om det händt honom någonting olyckligt!
Hon tänkte på deras våning i staden. Tänk om
huset brunnit upp! Hon tänkte på ett dussin andra
tänkbara och otänkbara olyckor, allt inom en half
minut, och så sprang hon upp igen, satte på hatten
och skyndade ut, gick så fort att menniskor vände
sig om för att se på henne och var framme der
revisorn bodde på kortare tid, än hon någonsin trott sig
om att gå den vägen. Hon ville ha visshet. Hellre
en känd olycka, än att gå och slitas emellan ett
dussin okända.
Men då hon knackade på, var ingen hemma, och
då hon frågade folk i huset, var det ingen som sett
revisorn sedan tidigt på morgonen, och då hon kom
hem till sig igen, stodo fem jungfrur i ring utanför
köksdörren, och ur ringen trädde Hilma fram med
rödgråtna ögon och talade om att herr Halling hade
varit der igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
