Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skansen. Af Hugo Samzelius. Med vignett af A. Sjöberg samt nio illustrationer efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vensom Torne lappdistrikt och förefinnes endast,
ehuru ytterst sparsamt, i södra Lule lappmark:
Jokkmokks socken. Exemplaret på Skansen är förfärdigadt
i Muorjevaara by, Gellivare socken, och derifrån med
mycket besvär nedfördt till Stockholm.
Göra vi nu en helomvändning, finna vi en
framställning af lapparnes rengärden (karde eller kaare),
inom hvilka renkorna, de s. k. vajorna, bruka mjölkas.
Här spelar lifvet in i den ödsliga, stämningsfulla
fjellbygdstaflan genom de fem renarne, hvilka nu äro
blifna så utomordentligt tama, att de strax komma
fram till inhägnaden för att bedja dig om litet bröd.
Renarne äro eljest, änskönt de nämnas »tamrenar»,
mycket skygga djur, hvilka i »naturtillståndet» ej
frivilligt dröja i menniskans omedelbara närhet och
hvilka då ej äta annat än fint gräs, mossor och
lafvar. Vintertiden utfodras djuren här på Skansen med
renlaf på »fjellet», ett väldigt kummel, som är danadt
af stora, söndersprängda stenklyft. Dessa synnerligen
vackra exemplar af renar förskrifva sig från byn
Korpikå (eller Korpik) i Nederkaliks kustsocken,
Norrbotten, samt utgöras af tjur och oxe, 2 kor och kalf.
Men nu hafva vi ej längre tid att ströfva kring
med nomaderna i det vidsträckta, egendomliga
Lappland, den långa sommardagens, midnattssolens, det
djupa vintermörkrets, norrskenets, fjellens och
elfvarnes intressanta land, utan styra kosan ut mot den
bergsklint i vester, der Håsjöstapeln efter ett dyrbart
och mödosamt arbete blifvit uppförd.
Klockstapeln från Håsjö (nära Ragunda mellan
Bräcke och Sollefte), i hvarje detalj lik förebilden i
Jemtland, är till största delen bekostad af prins Carl,
som visat sig vara intresserad af Skansen och dess
utveckling. Tornet tillhör en ålderdomlig
byggnadsform, hvilken söderut i landet ej användts men
emellanåt förekommit i norrländska provinser. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
