- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
86

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det märkliga, som händt henne, hade börjat
dermed, att hon en afton på hemvägen från
sömmerskan, der hon arbetade, sedan de blifvit fattiga,
blifvit öfverfallen af ett par sjömän och räddad af en
tredje. Denne kämpade för henne med verklig
lifs-fara och följde henne sedan hem. Hon förde
honom då in till modern och syskonen och talade om
för dem hvad han gjort, hänförd, som om lifvet fått
nytt värde för henne, derför att en annan vågat så
mycket för att försvara det. Han hade då genast
blifvit väl upptagen af hennes närmaste och blifvit
ombedd att återkomma så snart och så ofta han
kunde.

Hans namn var Börje Nilsson och han var matros
på den skånska jakten Albertina. Så länge denna
låg kvar i hamnen, kom han nästan hvarje dag till
hennes hem, och der kunde de snart ej mer tro, att
han blott var en simpel matros. Han blänkte alltid
i ren, nedviken skjortkrage och bar en blå
sjömans-drägt af fint kläde. Hurtig och frimodig var han
ibland dem, som om han varit van att röra sig bland
samma samhällsklass som de. Utan att han någonsin
sade det rent ut, kommo de till att tro, att han var
från ett borgerligt hem, en rik enkas ende son. Men
hans obetvingliga lust för sjömansyrket hade kommit
honom att gå ut som simpel matros, så att hans
mor skulle se, att han menade allvar. När han blott
tagit sina examina, skulle hon nog skaffa honom
eget fartyg.

Den ensamma familjen, som dragit sig undan
från alla forna vänner, mottog honom utan allt
misstroende. Och han beskref med lätt hjerta och
flytande tunga sitt hem med dess höga, spetsiga tak,
den stora, öppna spiseln i matrummet och de små
fönsteröppningarna. Han skildrade ock fädernestadens
tysta gator och långa räckor af jemnhöga, sambyggda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:05:04 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free