Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I rampljus. Andra serien svenska teaterporträtt. Af Georg Nordensvan. Med 12 porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till detta gamla garde bör ock hr Axel Elmlund,
som öfvergifvit den kungliga scenen, sedan han i åratal
väntat på det stora dramats återuppståndelse derstädes.
Det stora dramat gjorde visserligen ett försök att höja
sitt hufvud igen — men det fick inte en sådan
tolkning, så att han ville vara med.
Herr Elmlunds stil var den heroiska, men hvad
han minst af allt var, det var uppstyltad. Det skulle
aldrig falla honom in att rusa så som Monnet-Sully
rusar i tragedien på Theatre Fran^ais. Jemnmätt
preg-lade de unga hjeltar, hr Elmlund gaf lif på scenen,
hjeltar visserligen
från en
deklamerande, en pate’isk
tid: Fäktaren från
Ravenna, Dagvard
Frey, Max
Piccolo-mini, Humbert. Han
gaf dem utan stark
personlighet i färgen
och utan stark
innerlighet i känslan
men med ädel kraft
och fart, och der så
behöfdes också med
en våldsamhet, som
i själfva verket var
mera bullersam än
lidelsefull — hans
Botwell lefver i godt
minne hos publiken,
och han gjorde mer
af Botwell än af
Othello, hvarför är
lätt att utgrunda.
Hr Elmlund. (Humbert). Han har aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
