- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
148

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

land kunna bereda plats för en af sina gamla
arbetare ...?»

»Nej, tyvärr. Den behöfver bara ungt folk med
moderna reporteregenskaper.»

»Men är det då riktigt sant att ni...?»

»Herr hofråd; —jag har min tjensteansökan här!
Men jag vill gerna genom herr hofrådets
tillmötesgående sluta mig till om jag verkligen har någon utsigt
att få platsen. Annars .. . herr hofrådet förstår .. .
annars riskerar jag allt utan att vinna någonting.»

Hofrådet såg menande på mig en liten stund,
derefter sade han vänligt, nästan farbroderligt erfaret
med en anstrykning af bitterhet:

»Ni är ingen ung man längre, men får jag ändå
gifva er ett råd? Sök er aldrig in vid presstyrelsen!
Det är att afstå från medborgerligt anseende, det är
att bli bannlyst midt i den stad, der man måste vistas.
Hvarje er yttring af nit i tj en sten eller af energi
förskaffar er ett hånfullt utpekande af landets hela press,
och opinionen är på dess sida. Hvarje slapphet eller
seende genom fingrarna drager öfver er de högsta
myndigheternas vrede. Hela er existens är hotad,
om ni någon gång följer ert bättre vetande, och en
vacker dag tager man er tjenst ifrån er, och ni
befinner er igen på gatan, men ni är då en lösgifven
ärelös, hvilken suttit i fängelse för ett nesligt brott.
Och det är bra att så är, ty äfven jag är
fosterlandsvän !»

Jag såg förvånad upp på den gamle
embets-mannen, som talade så oförbehållsamt. Han måtte
ha märkt min förvåning, ty han tilläde förklarande:

»Jag säger detta så öppet till er, emedan jag
känner er ur edra skrifter, och emedan jag som ung
känt edra föräldrar. Jag förutsätter nemligen att er
ambition är litet för obändig för en syssla i vårt
embetsverk ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:05:04 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free