- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
181

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konsten, ibland mildt, ibland strängt, men alltid
befruktande. Med • den senare kritiken är förhållandet
annorlunda. Den utgår från ett bemödande icke
att känna, emedan detta icke genom möda kan
till-vägabringas, utan att förstå eller åtminstone synas
förstå för att sedermera kunna docera och lära andra,
huru de i sin ordning skola kunna förstå. Här är
således fråga om att ur konsten göra ett extrakt af
vissa allmängiltiga satser, hvilka sedan såsom ett
alns-mått begagnas för att afmäta den artistiska förtjensten
och i sådan mening anlägga en kritisk häradsrätt,
ibland med, ibland utan nämdemän, der man sjelf
sitter på domstolen, framför hvilken konstnärerna i
all ödmjukhet måste framträda och få sitt
godkännelse-eller förkastelseutslag.

Sådan är, i allmänhet tagen, den nuvarande
kritiken. Den kan häckla men icke njuta och beror i
Sjelfva verket endast på fåfänga, som vill göra sig
vigtig med skärpa i omdömet och sakkunskap men
på denna afväg från det rätta och naturliga blir allt
trängre och haltlösare och vanligen slutar med ett
lika förtorkadt som hjertlöst förnekande af all förtj enst.

Frågas nu blott om ett dylikt elände, som endast
genom vissa konstnärers feghet och andras elakartade
inverkan kunnat blifva hvad det är — frågas om det
ytterligare skall till konstens förderf fortfara och om
det icke är beklagansvärdt att äfven förtj ens tfulla
konstnärer skola deruti se en öfvermakt, den de icke
våga trotsa utan medelst underdånighet måste göra
sig mild och bevågen? Att de göra den till en buse,
för hvilken de hysa en nästan barnslig fruktan? Nej,
min kära bror, så får det ej förblifva, och ett trots
innebär ingen våda för en konstnär med förtj enst.
Han kommer snart nog på en botten, som icke vacklar
under hans fötter, och då är sjelfständighet hans lösen.
Detta är lifselementet för den sanna, höga konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free