- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
206

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lefva ett sådant klosterlif som ni för, fröken.
Ungdomen dör bort i förtid inom er på det sättet. Ni
måste vara mera ute bland folk, söka jemnårigas
sällskap ...»

»Doktorn ordinerar utan tanke på patientens råd
och lägenhet», svarade Emilia, alltjemt med samma
stela leende. »Hela min dag är upptagen der hemma
hos mina gamla föräldrar; hvem skulle se till dem,
om jag vore ute och roade mig?»

»Då vet jag bara ett medel, och det kan hvilken
ung flicka som helst komma åt, i hvilka förhållanden
hon än lefver. Ni måste laga att ni blir kär. Det
skall väcka upp allt hvad som nu håller på att domna
bort hos er och förjaga det der uttrycket i edra ögon,
som är så hjertskärande att se.»

Några af de andra gästerna kommo nu fram till
dem och föreslogo dem att följa med in; det var visst
oartigt att uppehålla sig der ute, då Adéle sjöng.
Emilia reste sig, Horner bjöd henne armen och den
lilla skaran satte sig i rörelse mot byggningen.

»Lofvar ni att tänka på det jag nu sagt er?»
frågade doktorn, då de gingo uppför trappan.

»Ja.»

»Och ni är inte ond på mig för min
frispråkighet ? »

»Läkare ha ju större rättigheter än andra.»

»Nej, jag har inte talat som läkare, utan som
vän, ty jag är er vän, har ni inte märkt det?»

De voro redan inne i tamburen, omringade af de
andra, och Emilia slapp svara. Under kvällens lopp
kom hon ej vidare att tala med doktor Horner. —

Hon hade tryggt kunnat lofva att tänka på hvad
han sagt henne. Under den närmast följande tiden
tänkte hon nästan icke på annat. Ingen, hvarken
man eller kvinna, hade någonsin brytt sig om att visa
så mycket intresse för henne eller tala till henne som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free