- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
209

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Du hade visst gjort ett mycket* starkt intryck på
honom. Han talade om dig oupphörligt och förebrådde
oss flickor, att vi inte hade tillräckligt jugement för
att uppskatta, hvilken präktig flicka du är, så
storartad i ditt tysta, tåliga uppfyllande af dina enformiga
dotterliga pligter. Han påstod, att han var den ende
i hela staden, som visste, hvad du är värd, och det.
fast ni talat så litet med hvarandra. Ja, han var
alldeles säker på, att om han bara haft tillfälle att vara
litet mera tillsammans med dig, så skulle han ha
blifvit kär i dig. Vet du, Emilia, jag är riktigt ond på
pappa, som inte kunde bjuda John hit i jul — då
hade ni kanske blifvit förlofvade. — Du tiger bara
som vanligt, har du ingenting att säga om det här?»

»Jag säger», svarade Emilia, »att du har talat
för högt och väckt pappa med ditt tokprat. Nu får
du ursäkta, men jag måste gå ner och ställa i
ordning patiencebordet.»–

Emilia föll af mycket den vintern. Hennes vackra
rosor på kinden bleknade och läpparne förlorade sin
röda färg. Hon kände sig alltid trött och frusen och
hade klen matlust. Hon led nästan dagligen af
hufvud värk och hjertklappning, men hon sade ingenting
till föräldrarne, ty hon ville ej oroa dem. Det var
doktor Bure, som fram på nyåret kom på den idén,
att Emilia ej var riktigt frisk. Han anstälde nu
förhör med henne, lyssnade med stetoskopet på hennes
hals och förklarade, att hon hade bleksot i ganska
hög grad. Hon ordinerades att ta in jern och
undvika stillasittande. Det sista var mycket svårt att
efterlefva, ty föräldrarne tyckte ej om att höra någon
annan läsa högt. För att komma i tillfälle att ta sig
en promenad hvarje dag hade hon bedt en gammal
fröken, som bodde snedt öfver gatan, tjenstgöra som
lektris för de gamla mot pekuniär ersättning, men
redan den första dagen visade det sig, att detta arrange-

Nornan 1893. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nornan/1893/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free