Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margot. Novellett af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Margot.
Novellett af Hjalmar Söderberg,
Jag hade känt Gustaf Birch i öfver ett år, då jag
af en tillfällighet fick veta, att han varit gift och
var änkling.
Vi voro icke hvad man egentligen kallar intima
vänner. Vi träffades då och då hos gemensamma
bekanta, och vi sökte upp hvarandra en eller annan
eftermiddag för att prata bort en stund vid ett parti
schack och ett glas sherry, helst då det led mot
skymningen efter en mulen dag och ensamheten började
kännas tryckande. Han var i det hela en kylig och
diskret natur, som sällan förde samtalet öfver på sig
själf och sitt lif; och oaktadt tonfallen i hans röst och
liniespelet i hans några och trettio-åriga ansikte mera
än en gång gifvit mig en obestämd förnimmelse af
att han genomlefvat ett och annat, hade jag aldrig
gjort något försök att aflocka honom något om hans
intimare föregåenden. Han bar icke ring, och han
försakade ingenting nämnvärdt af ungkarlslifvets nöjen.
Han var i åtskilliga hänseenden en man af den långt
ifrån utsväfvande, men i kärlek en smula opålitliga typ,
som man har svårt att tänka sig inrangerad i det
äkta ståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
