- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1894. Tjuguförsta årgången /
150

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treenighet. Ett och annat om målningar af Richard Bergh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten solidariska i anseende till tid och rum; deraf
denna naturstämning, som så starkt griper oss framför
dessa målares verk. Här ha således alla tre
enhets-principerna beaktats. Treenigheten är som det tyckes
fullständig.

Som det tyckes, ty ett lika strängt tillämpande
samtidigt af hvar och en af dessa regler torde vara
en omöjlighet; därtill komma de alltför lätt i kollision
med hvarandra. Kompromisser äro nödvändiga.
Alltid är det någon punkf i taflan, där antingen den ena
eller den andra af de tre måste böja sig för den af
de öfriga, som för tillfället är den viktigaste.
»Konsten lefver af offer.»

Framför Puvis de Chavannes dekorativa bild »le
bois sacré» tycker sig åskådaren under det första starka
naturintryck, bilden som helhet gör, icke kunna
upptäcka en enda färg eller valör som — naturalistiskt
sedt — svär mot de öfriga. Ett öga, som är vandt
vid att iakttaga naturens anordningar under dagens
olika timmar, skall dock vid ett djupare ingående i
bilden finna att det naturliga sammanhanget här —
liksom i hvarje själfullt verk — blifvit delvis offradt för
att den subjektiva idén skulle komma så mycket mera
till sin rätt. Genom taflan i fråga går från det ena
hörnet till det andra ett band af hvitklädda figurer, som
afteckna sig mot den mörka skogen. På den ljusa, i
hög grad sköna och suggestiva linie, de tillsammans bilda,
bygger kompositionen sitt hufvudintresse. En af
figurerna, en liggande kvinna, aftecknar sig emellertid icke
mot skogen utan mot ett spegellugnt vatten i
mellan-planet, och Oaktadt vattnet speglar den ljusa himmelen,
tecknar kvinnan sig ljus däremot. Här är den
naturliga logiken bruten, ett brott mot naturlagarna
begånget, ty kvinnan skulle rätteligen — för att vara
natursann — ha verkat decideradt mörk mot den ljusa
aftonhimlens spegelbild. För att ej bryta den deko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1894/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free