- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1894. Tjuguförsta årgången /
165

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bekantskap. Novell af Rust Roest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ser du, det är en äkta spansk mantilla. Men
du är kanske för ung att gå med spetsschal.»

»Ja, det är jag väl — men vi kunna ge den åt
mamma.»

»Fråga först madame, om du inte kan begagna
den själf och om den är bra. Ha de narrat mig, så
byta vi om, det är den stora boden nere på hörnet.»

Madame var mycket nöjd med mantillan. — Visst
skulle »la petite» behålla den själf. »Kom så gå vi in,
så skall jag visa er framför spegeln! Så där och så där,
och så kan ni ha den så! Ack, ma chére, när man
är ung som ni!» Och hon draperade schalen öfver
Majas axlar på olika sätt, men alltid så, att både
spetsen och Maja togo sig fördelaktigt ut, ett
sakförhållande om hvilket hon öfvertygade den lilla frun i
spegeln.

»Men ser ni, det är inte allt. Nu skall jag visa
er ett annat sätt. Ni är t. ex. på besök på er mors
egendom eller hos någon af grannarna. — Det är
afton och månsken eller en sådan där ljus natt, som
ni beskrifvit för mig, ni står på balkongen och ni
får lust att göra en promenad i parken — å deux.»

»Ja, det är gudomligt», sade Maja med strålande
ögon. Fransyskan talade med en sådan liflighet, att
hon såg den månbelysta balkongen framför sig, glittret
mellan björkdungarna och de hvita stammarna och
den breda silfverstrimman i sjön. O, det fans ändå
ingenting härligare på jorden än en månskensnatt
hemma i Sverige!

»Ser ni, då kastar ni mantillan öfver hufvudet
så här. Det klär er. Voilå!»

»Nej, det skulle Robert inte tycka om, det skulle
han tycka se för teatraliskt ut.»

»Nå, det behöfver ju inte vara monsieur le mari,
som står med er på balkongen och hvars arm ni tar
en sådan månljus afton i parken.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1894/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free