Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1892—Oktober 1893 af Emil Svensén - Per Axel Bergström - Emil Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergströms konservatism var emellertid icke af
det förstockade slag, som af upplefda erfarenheter
ingenting lär och af ingrodda fördomar ingenting
glömmer. År 1885 vägde hans ord tungt till förmån för
den Themptanderska kompromissen, som utgjorde
det första steget till försvars- och skattefrågornas så
länge förgäfves efterlängtade lösning. Hans korta
gästbesök i den första protektionistiska ministären år
1888 gaf honom ringa trefnad och lämnade föga spår
efter sig. I första kammaren, dit han öfverflyttat,
efter att i den andra ömsevis hafva representerat
Kristianstad, Stockholm och Örebro, fick han omsider
tillfälle att genom sitt uppseendeväckande uttalande om
rösträttsreformen föra denna stora samhällsfråga ett
godt stycke framåt mot dess lösning. Så mycket
mindre reformvän var han på den civila lagstiftningens
område, och det vore hardt när omöjligt att ens
försöka uppräkna alla de motioner, som krossats under
den väldiga tyngden af »kung Bergströms»
ordförandeklubba i lagutskottet.
Men i tider som våra får man lära sig att till
deras rätta värde uppskatta konservative, sådana som
han. De ha blifvit sällsyntare på de senaste åren, och
därpå har vårt politiska lif icke vunnit.
* *
*
Med honom bröt under sin krafts dagar Emil
Key (död nyårsaftonen 1892, 70 år gammal)
mången lans, och det hörde till de oratoriska
högtidsstunderna i den tidens andra kammare, när de två
drabbade samman. Härskarenaturer voro de båda, men
för öfrigt i mångt och mycket motsatta. Röjde
Bergström ännu på maktens höjder otvetydiga spår af
den grofvulne demagogen, så förblef Key midt under
den skarpaste opposition alltid den fint bildade
världsmannen. Hade Bergström gjort den vändning åt
höger, som utmärkte så många af 1860-talets liberale,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
