- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1895. Tjugoandra årgången /
48

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett rikt gifte. Berättelse af Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han helst skulle velat, att hon aldrig kommit sin hand
vid en syssla.

Därför ville han själf sätta på grötgrytan, men
hon tillät det inte. Då han nu envisades, tog hon
helt varligt och sköt undan honom. Han blef stött,
satte sig i ett hörn och såg på henne med onda ögon,
medan hon kokade gröten. Det anstod henne inte
alls. Hon förstod sig inte på att akta sig, utan fick
sot på händerna och mjöldamm i håret. Kinderna
blefvo blossande röda af spisvärmen, och hon rörde
sig så ifrigt, att flätan lossnade, och håret hängde i
tofvar och testar ned i ansiktet. Hvem som helst
kunde ha sett bättre ut än hon, sådan hon då var.

Han blef inte ledsen, då han fann, att gröten
var vidbränd. Det var rätt godt för honom att kunna
ge sin vrede luft, att få sätta ned skeden bakvänd i
fatet och säga, att sådan mat kunde hon bjuda trollen
i berget, men ej en kristen mans son.

Hela felet var, att han ej kunde tåla att se henne
gå där som en piga.

Hade hon varit en vanlig bondmänniska utan
någon ståt och kunglighet öfver sig, så hade det nog
inte harmat honom, att han måste bjuda henne ett
arbetsamt lif. Då hade hon nog ock bättre förstått
att bevara värdigheten under sysslorna.

Om ett par dagar började han finna, att hon såg
blek och affallen ut. Och så gaf han akt på henne
vid måltiderna. Hon tog bara ett par bitar af maten
och sedan rörde hon inte vid den.

»Smakar det inte?» frågade han.

»Jo då», svarade hon, men åt ändå inte.

För den stackarn trodde, att de voro så fattiga,
att det inte var råd för henne att äta sig mätt. Hon
hade inte något förstånd att skilja fattigdom från
fattigdom. Då det inte var, hvad hon var van vid, så
trodde hon, att det var bar och naken nöd. Hon,

c

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1895/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free