Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biologiska museet i Stockholm. Skildradt af Hugo Samzelius. Med 9 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekanta och vänner, att titten blir både nöjsam och
lärorik — något som mäste besanna sig, om denne
»man» ej råkar vara alldeles oemottaglig för intryck
af mera ideel natur. Vill man blifva hållen för att
åtminstone hjälpligt »följa med» — och det vilja väl
de fleste — samt undvika att mötas af ett förvånadt
och smått impertinent »åh kors, har inte du sett
Biologiska museet!» såsom följd af ett snopet med-*
gifvande att man -slöat och ej kommit sig för att gå
dit, duger det ju för öfrigt ej att uteblifva från den åt
innehållsrik naturkult vigda helgedomen. Träd dit in
huru skeptiskt kritisk och förväntningsfull som helst,
och du skall känna dig riktigt ovant belåten, rent af
förtjust, skall förnya besöket ej bara en gång utan
många gånger, tills du blir fullt förtrogen med och lärt
riktigt hjärtevarmt älska de brokigt växlande
djurformerna, anpassade i sådana nordiska landskapsstycken,
hvilka man från ströftågen ute i markerna godt känner.
Skaparen af Biologiska museet är en, om ock
till-skyndarne och medhjälparne äro flere — så lyder
historikens första bekännelseartikel. Konservator
Gustaf Kolthoff är det nämligen, som äran af detsammas
tillvaro i främsta rummet hemhör. Redan som
yngling, då han vandrade vida omkring med bössan på
axeln och lärde sig förstå fåglalåt, rann tanken på ett
dylikt museum upp hos honom, och det dröjde ej
länge, innan han i en särskild byggnad på det i
bohuslänska skärgården belägna fädernegodset Källviken
hade styrt till med åtskilliga naturenligt anbragta,
»zooplastiskt» stoppade djurkolonier — hinc origo!
Detta den unge jaktälskarens första, om än blygsamma
försök kom att skådas af flera kända zoologer, bland
andra professorerna T. Tullberg och J. H. Théel, samt
gillades af dessa så lifligt, att han ej gärna kunde
undgå att inse, det han nyodlat en genre, som visserligen
hade framtiden för sig. Kommen till Upsala och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
