Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidig snö. Berättelse af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han såg på henne och det föreföll honom på en
gång, som om han börjat tvifla på det själf. Det
låg en fuktig, magnetisk glans i hennes halfslutna Ögon,
som voro riktade på hans; han tyckte att de drogo
honom till sig, men att blicken på samma gång var
så ren och så barnsligt tillitsfull, som om hon suttit
bredvid sin egen far, och på en gång flög det i
honom den tanken att hon älskade någon och att hon
behöfde hans hjälp för att kunna få den hon höll af.
»Ragna håller af någon, är det inte så?» frågade
han sakta och fattade hennes hand, som han tryckte
i sina.
»Jo!» hviskade hon leende.
»Och Ragna fruktar att far och mor inte ska
gilla Ragnas val?»
»Nej, det är jag inte rädd för!»
»Nå, men då?»
»Jag är rädd för att han själf inte bryr sig
om mig.»
»Känner jag honom?»
»Ja, åtminstone borde farbror känna honom.»
»Och nu vill kanske Ragna, att jag skall försöka
få honom att bekänna kort?»
»Ack ja, det vill jag så gärna!»
I detsamma ringde det. Det var assessorn som
kom hem med lugnande underrättelser om
registra-torn. Men spela vira kunde han inte och det blef i
stället ett långt parti piket af, och Edvin fick inte
vidare något tillfälle att tala med Ragna den kvällen.
Men när han skulle gå, följde hon honom ut i tamburen.
»Får jag nu veta hvem han är?» frågade Edvin
med handen på dörrvredet.
»Det skall farbror få veta— en annan gång!» —
svarade Ragna med ett hastigt smålöje och skyndade
bort efter en lätt handtryckning.
Edvin Bark sof inte särdeles mycket den natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
