- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1895. Tjugoandra årgången /
146

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre fantastiska historier af Tor Hedberg - Mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvarför bygga vi mödosamt upp en byggnad af våra
nätters planer och våra dagars verk? Ack, blott för
att gifva våra efterkommande något att ändra. H vad är
vår rätt, ack, blott en förgången och en blifvande orätt!»

Och åter suckade den gamle.

Men Ung-Hans stirrade på honom, och han
visste icke längre, hvad som var dröm och hvad som
var verklighet. Men så lekte ett listigt leende kring
hans mun, och försiktigt som den hvilken lägger en
snara, sporde han:

»Om slottet där är ditt, hvad är då den sköna
ägarinnan af slottet?»

Men den gamle svarade:

»Hvarför säger du icke namnet; du menar den
sköna Elisabeth, som ingen man kunde närma sig
utan att han måste älska henne.»

Då bleknade Ung-Hans och svarade med
blodlösa läppar:

»Ja, henne menar jag!»

»I femtio år har hon setat vid min sida som
husfru, burit mina visthusnycklar vid sin gördel och
mina barn därinunder. Hon har varit mig en
trogen husfru, säger man. De dårarne, hvad vet man
väl om en kvinnas tankar! Hvilkens voro väl de
leenden, som hon icke visade mig, de tankar, som hon
icke yppade mig, de suckar, som hon suckade i sina
drömmar? I femtio år har hon varit min husfru, men
hvem svarar mig väl för att hon verkligen varit min?
Min! Hvilket vågsamt ord! Hur kan man väl säga
»min», då det gäller en lefvande varelse, en
människa, denna bottenlösa gåta, en kvinna, denna
gåtornas gåta! Hur kan man väl säga min, då man
älskar! Ty den som älskar är den ende, som förstår
hvad detta ord betyder, men han är äfven den ende
som aldrig vågar säga det! I detta lilla ord, i detta
»min» ligger kärlekens fördömelse.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1895/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free