Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastell. Berättelse af Rust Roest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mönstrets konturer. Så lyfte hon upp hufvudet som
om hon fattat ett beslut och ett litet maliciöst
småleende gled öfver hennes röda läppar.
»Det är ett syperbt tillfälle. Jag skall nog
rekommendera mademoiselle till det bästa.»
Hon trummade med fingrarna på bordet, i början
sakta, så otåligare. Plötsligen blef hon alldeles stilla
och drömmande. Hon såg ned på den ringprydda
vänstra handen. Det glimtade till i ögat, så kom det
något trånande i blicken.
»Om jag kunde förmå honom att låta henne fara!
Jag kan icke proponera det, än mindre insistera. Men
månne det är alldeles omöjligt att med litet adresse —
jalousie par hasard —? Le petit, grand jeu . . . .? Jag
kan åtminstone försöka».
Hon stödde hufvudet mot handen och såg in i
trymån, spelande sin roll med denna till förtrogen.
Dagrar och skuggor gledo öfver ansiktet, allt efter som
tankarna växlade. Först krusade ett spotskt, nästan
utmanande leende den körsbärsröda munnen, och det
kom en hård glans i de blå ögonen, så mjuknade
dragen till något vekt och ömt och slutligen
framträdde något passioneradt i blick och uttryck. Och
då såg fru grefvinnan Ulla Hård, född Lillie ut som
om hon hade något att försvara, och som hon
ämnade försvara det.
Hon reste sig upp, vek ihop brefvet och placerade
det framför sig på bordet, så ändrade hon mening,
stack in det bland nipperna på etageren och gick några
steg tillbaka för att se, hur det tog sig ut. Nej, det
dugde ej. Man kunde ej undgå att fundera på, hur det
egentligen kommit dit — och ej låta bli att tänka:
därför att meningen är, att det skall observeras. Hon
tog upp det igen och när hon gick förbi spegeln,
frågade hon den till råds. Naturligtvis här på
mar-morskifvan! Hon lade ned brefvet, höll upp guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
