- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1895. Tjugoandra årgången /
206

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Heter Magagassa». Historia af August Bondeson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

denne sjukdomen så länge med Johanna Petternilla,
så när jag kom fram imot Sjönevad, så var jag ända
frestad till att gå förbi och ge mig af i en sträck till
stan och fråga doktorn där, om inte han hade
nånting att ge mig, som kunde ta bort den usla
begärelsen efter det starka. Men så måtte jag la,
förstår sig, ändå in i gästgifvarestugan och hvila mig lite
först, för jag kände mig allt trött.

Då fick gästgifvaremoren, det var gamla Neta då,
se mig och hon sa:

’Hvad den oleke är det med dig, Nils? Du
ser ju så dålig ut, som om du ända ginge på
graf-vens brädd. Här ska du få dig en att styrka dig
med!’ sa hon och så blandte hon till en sjuhälsikes
bra gök, så näsan ända krökte sig på mig, när jag
smakte på’n.

Och det var klart — sen jag hade fått denne
göken i mig, sen så kände la jag mig som en annan
människa och gaf jäden i att tänka på nån
stads-resa längre. Då var det la bra mycket bättre att
köpa sin medusin i Sjönevad än i Falkenberg! Och
så tog jag mig mina vissa, både gökar och supar där.

Men så funderade jag på, hvad jag skulle säga
till Johanna Petternilla, när jag kom hem, för inte
kunde jag tala om för henne, att jag hade blifvit botad
af gästgifverskan i Sjönevad. Då skulle hon, kan veta,
grinat käken ur led åt mig — efter allt, hvad jag hade
talt om och uslat mig för denne sjukdomen. Nej,
jag fick allt hitta på nånting bättre. För respekten,
ser du, Kristian!

Så sa jag till gästgifverskan:

’Nu skon I, min lif, vara snäller och hjälpa mig’,
sa jag. ’För jag sa till Johanna Petternilla, att jag
skulle ge mig till doktorn i stan och söka bot för min
sjukdom, och jag vill inte, att hon ska tro eller veta
annat, än jag har varit där och fått botemedel. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1895/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free