Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två dikter på prosa. Af Hjalmar Söderberg - En herrelös hund - Mardröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lika skarpt. Hvar är han då, åt hvilket håll?
Hur har jag kunnat bli skild från min herre! Och
när skedde det, i går eller i förgår, eller kanske för
en liten stund sedan? Och hur såg min herre ut,
och hvad hade han för lukt, och hvar är han, hvar
är han? Han sprang omkring och nosade på alla
förbigående, men ingen var hans herre, och ingen
ville vara det heller. Då vände han och sprang gatan
utför; i hörnet stannade han och såg sig omkring åt
alla sidor. Hans herre var icke där. Då tog han
gatan tillbaka i fyrsprång; smutsen stänkte om honom,
och regnet dröp af pälsen. I alla hörn stannade han;
men ingenstädes var hans herre. Då satte han sig
ned i en gatukorsning och sträcke det lurfviga
hufvu-det mot himmelen och tjöt.
Har du sett, har du hört en sådan bortglömd,
herrelös hund, då han sträcker hals mot himmelen
och tjuter, tjuter? De andra hundarne luska sakta
bort med svansen mellan benen; de kunna ju icke
trösta och icke hjälpa.
Mardröm.
Jag drömde i natt.
— — En ändlös fil af rum; höga rum, tysta
rum. Det är tomt och ödsligt öfverallt — tjockt af
damm öfver möbler och paneler — löjliga gamla
gravyrer på väggarna. Det är en dof tystnad, en
tystnad som af domnad hörsel; jag anstränger mig
för-gäfves att uppfånga något ljud från grannskapet. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
