- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1896. Tjugutredje årgången /
9

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyssen. Berättelse af Tor Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Se!» ropade Villehad och pekade bort åt en
dunge af träd, mellan hvars stammar och grenar en
byggnad skymtade fram, belyst af solen.

De satte sig upp på sina hästar, som redan börjat
beta i det frodiga gräset, och redo fram emot
byggnaden.

I dörren stod en gubbe med långt hvitt hår och
skyggade med handen för ögonen. Då ryttarne kommo
närmare, vände han sig om och ropade inåt stugan;
då kom en gumma och ställde sig bredvid honom;
äfven hon var hvithårig och äfven hon skyggade med
handen för ögonen. Så stodo de ända tills riddarne
stannade vid dörren; då läto de båda på samma gång
sina händer sjunka och sågo upp i främlingarnas
ansikten, spörjande men utan oro. Deras tandlösa
munnar logo och deras blickar voro klara som
skogssjöarnas vatten. De liknade hvarandra, icke till
anlets-dragen, men till uttryck, hållning, rörelser, såsom
människor, hvilka länge lefvat samman, likna hvarandra.

Brynolf, som i sin stormiga ungdom irrat vida
omkring och talade många språk, sporde dem på
landets tungomål om de och deras hästar här kunde finna
härberge öfver natten. De båda gamla jakade ifrigt
och som med glädje. Och i det gumman försvann
in i stugan, förde gubben dem till stallet, där spiltorna
stodo tomma, »ty drängen», sade han, »var borta med
hästarna».

Sedan riddarne gifvit sina hästar den nödiga
vården och fyllt deras spiltor med hö, vände de åter till
stugan, där gumman framsatt aftonmåltiden. Och
medan de åto, passade de båda gamla upp på dem,
besvarade de frågor som Brynolf framställde, men sporde
icke själfva något.

»Bodde de ensamma här på gården?»

»Ja, endast de, drängen och deras sondotter.»

»Deras sondotter? Hvar var hon?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1896/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free