Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyssen. Berättelse af Tor Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han skyndade efter, såg en gångstig som slingrade
sig uppför sluttningen och sprang uppför den. Af
flickan såg han icke ett spår, men ofvanför sig hörde
han klockorna klinga gällt och oaflåtligt.
Jaktens hetta steg honom åt hufvudet, men länge
fick han jaga innan han hann villebrådet. Slutligen
kom han ut på en öppen plats i skogen och såg
getterna samlade i en skock, nyfiket stirrande på honom.
Han spejade sig omkring; då upptäckte han en
gestalt, halft gömd bakom några buskar. Han gick några
steg åt sidan; där stod den unga flickan. Hon stod
med händerna tryckta mot barmen, som flämtade efter
språnget, hennes blickar voro sänkta, blodet brände i
hennes kinder. Villehad kunde icke taga sina blickar
ifrån henne; hon syntes honom underbart vacker.
Då han icke närmade sig, såg hon slutligen upp
och deras blickar ’möttes. I hennes ögon såg han först
fruktan, så förvåning, så en barnslig nyfikenhet. Han
såg hur det så småningom föll ro öfver den skälfvande
gestalten, barmen gick lugnare, händerna sjönko ned,
ett leende smög sig fram i mungipan. Han sökte med
tecken, med blickar och leenden säga henne, att han
icke hade onda afsikter, han vinkade åt henne att
komma närmare. Då gick hon emot honom med
tvekande, dröjande steg, men för hvart steg växte hennes
förtroende, och då hon slutligen stod tätt invid honom
och såg upp i hans ansikte, var det med barnets
ogrumlade blick, som ännu icke lärt att misstro.
Hon log och rörde lätt med handen vid hans
arm, liksom för att draga hans uppmärksamhet till sig.
Så tog hon några steg tillbaka, hennes ansikte
förändrades plötsligt, ögonbrynen drogo sig samman, ett
djupt veck bildade sig i pannan, blicken blef tungsint,
munnen fast och sträng. Villehad såg förundrad på
henne, ty det syntes honom att hennes ansikte
liknade ett annat som han väl kände, men innan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
