Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sotarfrun. Berättelse af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde gärna för henne gå och bli kär i hvem han
ville och förlofva sig också, det rörde henne icke;
men det skulle åtminstone icke bli med en
hjälp-madams dotter! Hon höll ett misstänksamt öga på
Magda, men måste låta det passera. Sjuklingen skulle
ju förströs på något sätt; och doktorn hade förbjudit
honom att ligga och läsa, ty han hade svaga ögon
och fick icke anstränga sig.
Så satt hon då hos honom vid bädden och läste
högt ur både andliga och världsliga böcker; och
studenten låg blek och matt och lyssnade till hennes
röst och såg på henne också och fann behag i henne.
Hon hade en så röd mun.
De voro nästan jämnåriga — han var icke mera
än sjutton eller aderton år — och de hade många
gånger lekt tillsammans som barn. Snart nog blefvo
de förtroliga.
Fru Wetzmann fann så ofta som möjligt någon
förevändning att gå in i sjukrummet för att se efter
hur det stod till där inne. De båda barnen borde
ha märkt det och tagit sig till vara; men man handlar
ju icke alltid som man borde. En dag, då hon
ljudlöst och försiktigt öppnade dörren, stod det till på
följande sätt: Magda hade lämnat sin stol, som man
hade ställt på något afstånd från bädden, och stod
nu böjd Öfver hufvudgärden med armarna om den
unge mannens hals. Han åter hade rest sig till hälften
med armbågen stödd mot kudden och smekte hennes
hår med en tunn hvit hand, och de kysste hvarandra
lifligt. Då och då hviskade de också några afbrutna
ord utan mening.
Sotarfrun blef mörkröd. Likväl kunde hon icke
af hålla sig från att le invärtes: hade det icke gått
alldeles så, som hon visste att det skulle gå! Men
nu skulle det också vara punkt och slut. Vreden och
Högmodet stego upp inom henne, svällde ut och lyste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
