Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. November 1894—Oktober 1895. Af Emil Svensén - Gustaf Lagerbjelke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med denna hans ställning följde helt naturligt,
att Lagerbjelke för ingen del hörde till dem, som vilja
bryta ned det gamla och föråldrade inom samhället,
för att rödja rum för det friska nya eller för det, som
äger dagens sympatier. Med själfskrifvenhetens rätt
tog han redan 1844 vid tjugusju års ålder säte på
riddarhuset, där han behöll sin plats under hela
stånds-tiden, och där han jämte Henning Hamilton och Erik
Sparre trädde i spetsen för den unga junkeradeln.
Han var ingen vän af en representationsform, som
skulle fråntaga adeln dess ärfda företrädesrätt, och sedan
han hjälpt till att kullkasta det för öfrigt ganska
pluto-kratiska representationsförslag, som 1848 års rörelser
aftvungit regeringen, framlade han i början af
1850-talet ett förslag till ombildning af riksdagen på de
fyra ståndens grund, som väckte stort uppseende.
Hvarje stånd skulle representeras af 75 valda ombud,
de orepresenterade skulle upptagas i de stånd, som
de stodo närmast, och de fyra stånden skulle i vissa *
frågor besluta samfälldt, i andra hvar för sig. Detta
väl afvägda förslag hade blott ett enda fel — det kom
fram en mansålder för sent. Efter 1809 skulle det
bildat en ypperlig öfvergång till en representation på
de samfällda valens grund, men nu var dess tid förbi.
Reformen skulle genomföras på helt andra vägar, och
Lagerbjelke själf som den siste landtmarskalken blef
det beskärdt att med sitt klubbslag befästa det De
Geerska förslagets seger. »Se där de, som komma
efter oss», säges den stolte aristokraten ha yttrat, då
han den aftonen åkte från riddarhuset och folket
hurrade for honom.
Men den nya första kammaren fick genast ett så
förnämt skaplynne, att både den forne
landtmarskalken och många flere af reformens förra vedersakare
funno sig rätt väl till freds inom dess väggar. Såsom
dess förste talman har han i hvarje fall förvärfvat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
