Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyårsvaka. En stämning från Skansen af Hugo Samzelius. Med 5 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samlats, och snart ser man denna, företrädd och
efterföljd af fackelbärare, under klingande spel draga ned
till musikestraden. Ett sällsamt tåg nu i nattväkten!
Mellan de snötyngda träden böljar processionen fram
på buktande väg, som markeras af blossens bleka
solar — just en klosterfantasi, en spöksyn från den
katolska tiden, eller kanske snarare likt ett nattligt
intåg i en belägrad stad, som någon Stålhandske käckt
stormat. Tonerna af finska rytteriets marsch, som
väcka minnen till lif om sega fejder och en aldrig
svikande trofasthet, brusa elektriserande fram genom
stillheten. Väl hunnen till vederbörligt ställe ordnar
sig truppen å nyo, medan facklorna släckas i snö, och
så följa hymnerna »Du som världar har till rike»
(Lindblad) och »O Gud som styrer folkens öden»
(Wennerberg), mäktiga till sin verkan här ute i
fria luften, där det högt spända kyrkhvalfvet låter
ljuden stiga utan gräns.
Härefter anträdes ett tåg till Håsjöstapeln på de
västliga branterna emot staden, som ligger bäddad
skuggor och dagrar — nu äro instrumenten stämda i
moll, nu drager man på likbegängelse till den
öppnade vintergrift, dit åren hasta ett efter annat och
glida oss ur händerna, utan att vi hinna annat än
små smulor af allt hvad vi velat, kunnat och bort
göra. Den beklämda, själfgisslande stämningen endast
näres af sorgmarschens tongångar, och osökt drager
man sig till minnes den gamle psalmistens
pessimistiska människokaraktäristik:
Quid sumus quam faex
putris, umbra, pulvis
glebaque teme?
Hvad äro vi annat
än rutten drägg,
en skugga, ett stoft
och en handfull jord?
(G. Thymus, ps. 308 i 1695 års psalmbok.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
