Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsarinnans kassakista. Berättelse af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och om bortsköljda byar. Hon lät visa sig platsen,
hvarest en hel landsträcka sjunkit i hafvet. Hon lät
ro sig dit ut, där det stod en gammal kyrka på
sjöbottnen. Och hon lät räkna upp för sig de
människor, som drunknat, och den boskap, som gått
förlorad, då hafvet sist var innanför dynerna.
Under hela dagen tänkte kejsarinnan för sig själf:
Hur skall jag hjälpa detta arma folket på dynerna?
Men jag kan ej förbjuda hafvet att höja och sänka sig,
jag kan ej förbjuda det att undergräfva stranden. Icke
heller kan jag binda vinden eller förneka den att
stjälpa omkull fiskarenas båtar. Och alls icke kan jag
föra fisken i deras garn eller förbyta strandhafren till
närande hvete. Det är ingen monark i världen, som
är så stark, att han kan hjälpa detta fattiga folk från
deras olycka.
Nästa dag var en söndag, och kejsarinnan hörde
mässan i Blankenberghe. Då var allt kustfolket ända
från Dunkerque till Sluis kommet dit för att se henne.
Men före mässan gick kejsarinnan omkring och talade
med folket.
Den första hon råkade var hamnfogden i
Nieu-port. »Hvad nytt är det från din stad?» sade
kejsarinnan. »Ingenting nytt», sade hamnfogden, »annat
än att Cornelis Aertsen fick sin båt kullvräkt i går
natt af en kastvind och blef funnen i morse utanför
vår kust, ridande på båtkölen». »Det var ju godt,
han frälsade lifvet», sade kejsarinnan. »Det kan ingen
veta», sade hamnfogden, »ty han var vansinnig, då
man förde honom i land.» »Var det af rädsla?» sade
kejsarinnan. »Ja», sade hamnfogden, »det var därför
att vi i Nieuport ej hafva något att lita till i nödens
stund. Cornelis visste, att hans hustru och de små
barnen skulle få svälta ihjäl, om han förgicks, och
den tanken skrämde väl vettet från honom.» »Det
är ’således det ni behöfver här ute på dynerna», sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
