- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1897. Tjugufjärde årgången /
141

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusa nätter. Af Tor Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fåglalåt eller löf, som susade och prasslade. Och jag
tänkte med undran: jag kommer då tillbaka. Jag var
ännu icke glad däröfver, — endast förvånad. Men jag
hörde inga röster som välkomnade mig, jag kom
oväntad, okänd, som främling. Jag hade visst varit länge
borta, — kanske hade alla redan glömt mig.

Jag låg stilla och blundade och lyssnade på dessa
ljud, som närmade sig, blefvo klarare och tydligare.
Det ljusnade under mina ögonlock, det dagades
omkring mig. Sakta öppnade jag mina ögon och såg —
öfver mig såg jag en blå himmel, en okänd, blå
himmel. Jag slöt åter ögonen, och två tårar runno
nedför mina kinder.

Nu är jag åter landsatt på stranden, och rundt
omkring mig ser och hör jag lifvet. Men ännu
känner jag icke riktigt igen det, jag vet icke hvart jag
skall styra mina steg, — jag hittar icke. Jag ser
många stigar, men ingen som är min. Men det är
ju heller ingen brådska, jag har tiden för mig, — så
underligt att veta, att jag har tiden för mig! Jag
ligger stilla och ser och hör — och tänker.

* *

*



Vi äro redan inne i juni. Jag ligger ofta vaken
om nätterna, ligger och ser på väggarna och på taket
i mitt rum; den blåa himlen har jag icke återsett
sedan. Men utanför fönstret ligger hela den ljusa
sommarnatten vaken, äfven den. Den är så ljus, att
icke ens de täta gardinerna kunna utestänga den.
Dagern sipprar in genom nästan omärkliga springor;
nu i natt har den ena gardinen åkt något åt sidan,
och mellan den och fönsterposten tränger hela
sommarnatten in.

Jag ligger och lyssnar på alla de underliga,
af-brutna, glada ljuden där ute. Det är mest fåglar jag
hör; jag minns nu att det sista jag hörde, innan jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1897/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free