Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1895—Oktober 1896. Af Emil Svensén - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl en ädel och upphöjd men knappast en stor man.
Men han var dock en af deras släkte, som, lika troget
som de, sträfvade mot mål, hvilka icke voro mindre
ädla, äfven om de enligt sakens natur voro mindre
storslagna. Och då han efter en lång och hedrande
bana drog sig tillbaka från det offentliga lifvet, omgafs
han af hela svenska folkets kärlek och vördnad till en
grad, som väl aldrig förut kommit någon svensk
statsman till del.
På ett oöfverträffligt sätt har han i sina Minnen
skildrat den omgifning, i hvilken han växte upp och
blef den man han var. Det måste vara sådana hem,
som skapa sådana män. Den föga bemedlade
adelsmannen, fjärde sonen i en krets af fjorton syskon,
hade under sin ungdom att kämpa mot svårigheter af
det slag, som härdar karaktärerna, då det finnes gry
i dem. Icke hade väl den unge mannen i verken
ställt sin lefnads mål så högt som det han sedan
uppnådde. En aktningsvärd karrier å ämbetsmannabanan,
möjligen med en presidentstol i någon hofrätt eller en
plats i konungens högsta domstol såsom yttersta mål,
var väl närmast, hvad han kunde hafva tänkt sig.
Knappast heller var det någon annan, som uti
den med all sin duglighet så anspråkslöse lagskiparen
anade den blifvande statsmannen och nydanaren af
sitt lands författning. Ingen väntade några ovanliga
storverk af den fyrtioårige hofrättspresidenten, då han
år 1858 kallades till Sveriges justitiestatsminister. Fast
mera väckte det en viss förvåning, att han vid så
unga år kunde nå denna höga och ansvarsfulla post;
och om icke främsta rummet i konungens råd då ännu
varit förbehållet åt innehafvaren af justitieministerns
ämbete, är det troligt, att till statsminister den gången
kallats en helt annan man, nämligen den i fulla
glansen af konungars gunst och folkets beundran lysande
Henning Hamilton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
