Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stillhet. Af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nutidsmänniskans hjärta kan ofta icke hvila.
Det lefver i oro, suckar efter ro och — skyr den som
en sjukdom, svårare än den nevros för hvilken den
skulle vara boten. Ja, nutidsmänniskan fruktar i själfva
verket knappt något så mycket som att bli ensam
med sig själf — ty detta gör henne »melankolisk».
Det vill säga att hon då verkligen nödgas djupt
känna allvaret i sin egen tillvaro eller i tillvaron öfver
hufvud — en känsla, af hvilken hennes själ skulle
växa. Men hon kväfver tvärtom själens drift att
växa genom att låta splittring och utåtvändhet blifva
allt starkare lifsbehof. Huru utpräglade dessa behof
nu äro, det visar sig bäst på det område, där äfven
hvardagsmänniskan fordom i någon mån samlade sig,
nämligen det religiösa. Typen för den troende i våra
dagar är icke den, som då han beder, »går in i sin
kammare och stänger dörren till», utan den, som
behöfver trumpeter och témöten för att känna sitt
andliga lifs fullhet.
Vår tids rastlösa människa njuter ej ens ro när
hon roar sig. Ju färre hennes möjligheter att hvila
äro, dess mer förlorar hon förmågan att tillgodogöra
sig hvilan. Ju oftare hon nödgas vibrera för den
mångfald af intryck, som påtvingar sig henne, desto
nödvändigare blir det äfven att hennes pulsar skola arbeta
i febertakt för att hon alls skall känna sig lefva.
Djupare naturer lida emellertid medvetet af att
förlora sig själfva i bruset af den egna själens allt rikare
mångfald; i trängseln af det samtida kulturlifvets från
alla håll hopade stoff; under trycket af det moderna
samhällslifvets stora kraf; under det dagliga arbetets
jäktade hejdlöshet. Sådana naturer erhälla plötsliga
hallucinationer af en sval, grönskande klostergård eller
en i djupa skogen gömd eremitboning, af fjällviddernas
eller hafsbandets enslighet. Men deras ensamhetsbehof
nöjer sig vanligen med dessa fentasibijder och d$
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
