Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästen. Berättelse af Jane Gernandt-Claine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mor. Hon förstod honom icke. Hon visste blott, att
hon var trött.
Där hon låg, kunde hon se två ansikten i
spegeln — sitt eget och ett annat, ännu blekare,
spök-likt nästan, skymtadt i dunklet som nu. Öfver hennes
hufvud hängde porträttet af den döda.
Det räknades bland Ingres’ mästerverk. Gestalten
hade något obestämdt böljande som om den långa,
smala halsen, de långa, lysande axlarna, midjans
stöp-ning, kjortelfållens veck lydt släpande vågors rytm,
och hon greps af en darrning, när hon betraktade
det. »Den de armarna omslingrat, han skall aldrig
glömma», tänkte hon, »honom fängsla de för alltid.»
Kindernas blekhet bar spår af död, ögat hade en
för-smäktande, förmörkad glans som om tysta saligheters
brand slocknat på djupet, och något af den elden
bodde ännu hos den man hon älskat.
Valérie de Belle-Isle strök handen öfver pannan.
I kväll, när alla gått, skulle hon kanske se sin make
förvandlad. Då skulle det vara tyst och mörkt i
palatset, och han skulle vandra fram och tillbaka på
verandan eller upp och ned för trädgårdsgångarna i
månskenet och tala — tala som han gjort förr. I
sådana stunder blef han diktare. Hans tal var en
natt af dröm och dofter — hvem talade han till?
Hon skälfde, när hon lyssnade till honom, ty
hon hörde och såg det osynliga, som omgaf dem.
Det var ingen skepnad, icke heller var det steg, det
var förnimbarare än det ögat ser och handen griper,
hade icke namn, icke form, höll sig blott tätt intill
dem, fanns där, var ljus i ljuset och skugga i
skuggorna, följde deras fotspår när de trädde in i huset,
trängde genom lyckta dörrar, böjde sig öfver deras
hufvudgärd.
Den döda var städse i hennes tankar. När
Vir-ginie redde hennes hår om morgnarna eller gaf henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
