Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagan om Huberget. Af Karl Erik Forsslund. Med teckningar af Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en grann målning, den föreställer två män, och den
ena är mer än dubbelt så lång som den andra; och
öfver ingången står det skrifvet i stora röda bokstäfver:
»Jettarnes Konung! Verdens Störste Mann!» Om ni
går in där, så stannar ni nog i dörren och gnuggar
er i ögonen ett tag — kan man tänka sig, det är ju
själfva ste Stora Bu!
Ja, Stora Bu, stackarn, han har sjunkit djupt.
Han står där i en gycklardräkt af granna trasor och
visar sig för pengar; han lyfter järnkulor på rak arm
och krossar stenblock med bara knytnäfven, för
betalning; han låter dvärgkräken känna på sina muskler
och skratta åt sina klumpiga bugningar, för guld!
Han, skogens och bergens frie son — han, Stora Bu
i Huberget! Han måste ju — han har vandrat och
vandrat utan att komma fram, har letat och letat utan
att finna; men han måste finna, hon kan väl ej ha
försvunnit från jorden — och därför vandrar han än
och letar än och gycklar och ödmjukar sig, fast
blodet kokar i honom och han känner sig gråtfärdig
ibland, af ilska och leda och förtviflan. —
Nu är det natt, lifvet på gator och torg har
tystnat, larmet har dött bort. Alla stånd och tält stå
och sofva; ur deras inre ljuda snarkningar och tunga
andedrag. Och torg och gator äro tomma; endast
stundom raglar en lallande nattvandrare förbi.
Då lyftes förhänget undan framför ett tält, och
ut stiger en hög och mörk skepnad. Det är Stora Bu;
hans herrar — a, »herrar»! — ha ej kommit hem än,
äro ute och göra sig en glad natt med sina vänner;
Stora Bu kan lugnt ta sig en promenad i fria luften —
det blef honom för kvaft därinne, och så är det inte
godt att hålla sig still, när man har längtan i blodet,
som ni kanske vet.
Han gick ner bland tälten och dref omkring där
en bra stund. Beskådade de skrikande skylttaflorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
