Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagan om Huberget. Af Karl Erik Forsslund. Med teckningar af Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härliga byte, han kände en vild fröjd i bröstet
och kände styrkan sjunga i sina stora, välbyggda
lemmar.
Det blef en lång vandring, öfver slätter och
genom hat och stora städer. Men det var en vandring
i sol, det gick ju mot norr, mot skogen! De talade
ej mycket; Stora Bu gick mest och log för sig själf
och lyssnade tyst på Burr Burr, som berättade hur
hon haft det den här långa mörksens tid. Hon hade
nog tänkt att gå öfver till honom och be om hjälp,
när de jagade bort henne ur berget, sade hon; hon
hade tittat in genom hans fönster, men han var ej
där, och då hade hon betagits af en underlig ängslan
och sprungit in i skogen, gått vilse där och inte hittat
hem igen — och sen gick det som det gick och som
det hade gått honom också.
Men nu var det slut på oro och sorg, nu
skymtade skogen långt bort öfver slätten, och öfver den
stod ett blått berg och drömde! Det blef ett göra
att leta sig fram genom vildskogen, men det gick;
i solnedgången en klar afton sågo de en sjö glimma
mellan stammarna — på andra stranden sågo de två
berg resa sig ur skogen, och öfver dem flammade
himlen i jublande färger, i guld och i rödtl
Människorna hade inkräktat bägge bergen nu*,
äfven på Stora Bus slottstak stodo röda skjul och
ställningar, lågo slagghögar och kröpo små mörka
varelser af och an. Det sved i hjärtat på de två
stora vid den synen; de gömde sig i skogen, lågo
där och hvälfde planer och väntade på att natten
skulle komma.
När så den sista solstrimman bleknat och
skymningens dimma sjönk öfver skogen, kröpo de fram
ur snåren och närmade sig sina berg. Stora Bu ställde
sig på ena sidan, Burr-Burr på den andra; så satte
de sina breda ryggar mot bergens sidor, togo spänn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
