Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figges yngsta bror. Skizz af Georg Nordensvan. Med teckningar af A. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det var hyggligt att ni kom ihåg mig.»
»Ha vi inte lagt bort titlarna?» sade Figge. »Så
gör vi det nu. Vi få skölja ner dem vid tillfälle.
Tack skall du ha!»
Han skakade hand med Nikolaus Blomberg.
»Tack!» sade denne temligen kärft. »Herr Molin
är en gammal och renommerad artist — och jag har
inte börjat än . . .»
»Hur gammal är du?» frågade Figge.
»Tjuguett år.»
»Fy tusan, jag är fyrti!» sade Figge. »Men jag
har åtminstone varit yngre än de flesta, för jag är
född två månader för tidigt, förstår du.»
Han såg sig omkring i vindsrummet, som tjänade
till både bostad och atelier åt tjuguettåringen.
»Herre gud, här ser ut som i min kupa den tiden,
jag var en förhoppningsfull yngling. Men det är sant»
— han stack två finger in i sin bröstficka och metade
upp en hundrakronsedel — »här har du lappen.»
Det lyste till i den andres ögon vid åsynen af
sedeln.
»Det var vänligt af dig», sade han med sin litet
sträfva röst. »Utan den där skulle jag få gå och
lägga mig på Grubbens gärde.»
Han var blek och mager. Insjunkna kinder men
en kraftig panna med ett hårdt och energiskt drag
öfver ögonbrynen. Det var något tryckt men på
samma gång trotsigt öfver honom. Och många ord
hade han ej till öfverlopps.
»Och nu kan du vara lugn för att jag skall välja ut
den finaste studie du har», fortfor Figge.
Han kände sig generad — det var ju en allmosa,
han gaf, fast det hette att han skulle köpa en tafla.
Han pekade på det tomma gråpapperet på väggen
med den stora båglinien.
»Hvad skall det där bli?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
