Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt Åre-bref. Skizz af Georg Nordensvan. Med illustration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och omkring oss föll sommarregnet stilla och härligt
och blötte ner stigarna, så det var rent otänkbart att
komma härifrån. Och vi hade hamnat i
Kärleksbersån, jag förstod det godt med min snabba
uppfattning — och medgif att det var ett lustigt puts af
makterna, som hon i oerfaret flicktrots utmanat, att
tvinga henne in hit och det just nu.
»Fröken!» började jag. Ty nu kunde jag inte
tiga längre.
»Nej!» skrek hon och försökte att komma upp.
»Jo!» sa’ jag och tog hennes hand. Och
jag är en man, som. förstår att behålla hvad jag
tagit. —
»Var det inte en härlig idé af mig att locka dig
in i Kärleksbersån ?» frågade jag efter en lång stund,
som inte varit lång för mig och naturligtvis inte heller
för henne.
Hon skrattade ett skratt, som föreföll en smula
obarmhärtigt, men så såg hon på mig och blef så röd,
som man endast blir af fjälluften och af en téte-å-téte
i Kärleksbersån.
»Du har dina ljusa ögonblick», sade hon för att
dölja sin förlägenhet. Hon kunde ju inte neka till att
hon blifvit öfverlistad. Den gången var det den
manliga intelligensen, som rådde — det var inte som när
rådmannen lät sig inregnas och fångas här på samma
ödesdigra ställe.
Mitt Are-bref blef aldrig afsändt. I stället
skickade jag en förlofningsannons till Sexan och till alla
andra tidningar. När man är kär och lycklig, vill
man förstås att alla människor ska veta af att man
har det bra. Och jag skref till Stockholm och
rekvirerade en tandem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
