Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur ett bref från Spanien. Med 4 illustrationer efter målningar af Edvard Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vild bergstrakt. Vi befunno oss bland de spanska
Pyrenéerna. Den ena långa tunneln aflöste den andra.
Emellanåt såg man en grönblå flik af Medelhafvet, som bröt
några skummiga vågor mot den klippiga kusten, så
förirrade sig tåget igen in bland en mängd väldiga
snöbeklädda fjäll. Solen började sjunka och allt insveptes i
en guldslöja. Det var något enkelt och storslaget öfver
det hela, som ej kan återges. Luften dallrade och till ocli
med det mest karga, stela och otillgängliga fjäll fick
någonting känsligt och mjukt öfver sig.
I fjärran sågo vi några egendomliga pittoreska
byggnader i gammal spansk stil dyka upp. Figueras
passerades och vid mörkrets inbrott befunno vi oss i Gerona.
Här möttes vi af underrättelsen att tåget ej gick
längre den kvällen. Vid stationen fanns ingen, som kunde
annat än spanska. Fransmän, engelsmän och tyskar svuro,
hvar och en på sitt språk, men ingenting var att göra.
Stationsforeståndaren endast ryckte på axlarna, ocli så
fick man taga sitt bagage och ge sig in bland en hop
stinkande, ruskigt klädda banditfysionomier, hvilka
ut-bjödo rum för natten. Snart satt jag instufvad i en
skranglig, med åsnor förspänd omnibus och så bar det af under
piskslängar upp för en smal och mörk gata. Jag hade
träffat öfverenskommelse med en af de minst skrikande
hotellägarne om rum. Denne stod nu på trappsteget af
omnibusen. Så stannade vi utanför ett tämligen förfallet
större stenhus, ett s. k. »Fonda», med en smal ocli mörk
port. Jag fick ett tecken att stiga af, mina effekter
plockades ned, ocli så skramlade omnibusen vidare med de
andra resandena.
Det var inte utan att man kom att tänka på
råttfällor för resande, då man passerade de långa branta
trapporna ocli mörka korridorerna, innan vi framkommo till
ett upplyst rum, där en väldig spansk matrona med ett
»Buenos noches» hälsade mig välkommen.
Jag fick ett rymligt, ljust dekoreradt rum med sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
