Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Velocipeden och dess utveckling. Af Karl af Geijerstam. Med 5 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bild af 1879 års höga bicykel; den här visade
velocipeden afviker dock åtskilligt från den i Sverige allmänt
begagnade höghjuliga särskildt med hänsyn till
konstruktionen af bromsen. Såsom tydligt framgår af själfva
planschen, går den lodlinie, som tänkes dragen genom
sadeln, synnerligen nära intill framhjulets axel, åt det
bakre hjulets axel till. Om genom en stöt eller dylikt
ryttarens tyngdpunkt förflyttades framför framhjulets
axel, kom tydligen ryttaren att, dragande bakhjulet och
styrstången med sig, störta framlänges i marken eller
gå öfver, som det kallades. Härutinnan låg dessa
velocipeders stora fara. När en velocipedryttare kom
åkande i halfmörker, och den hårda, massiva
kautschukringen stötte mot en uppstående broplanka, helst när
velocipeden kom i god fart, då hämmades framhjulets
hastighet, under det att ryttaren och sadeln gingo
fram med nästan oförändrad rörelse; till följd häraf
lyftes bakre hjulet upp, och ryttarens tyngdpunkt fördes
framför hjulet, och så låg han med näsan i marken.
Det fordrades stor vana och skicklighet att, då man
höll på att falla framåt, snabbt spärra benen rakt ut
åt sidorna, så att man hoppade öfver styrstången.
Detta var det enda sättet att rädda sig.
Så vackert det än tog sig ut, då en skicklig
ryttare red en sådan där hög farlig tingest, var den
dock allt för halsbrytande, för att icke den stora
allmänheten skulle med den största tacksamhet mottaga
en maskin, som befriade den åkande från den ständiga
lifsfaran på de höga tvåhjulingarna, för hvilkas
begagnande nästan fordrades att vara en smula akrobat.
Bicykletten var den maskin, som efterträdde de
höga tvåhjulingarna. Dess närmaste föregångare
utgjordes af en velociped, hvars tekniska benämning
var »kangaroo» (känguru). En fabrikant i Marseille
införde den 1877. Den hade ett mindre drifhjul
framtill och framdrefs medelst kedja och kedjehjul, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
