Nornan. Svensk kalender / 1899. Tjugusjette årgången / 149 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturkunnighet och naturforskare i forna dagar. Af Carl Forsstrand. Med 10 illustrationer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppträdde nära nog som en på erotikens fält ganska
vågad skämtare. Kyrkans styrande sågo med ovilja
dessa kätterska strömningar, och då Albertus och hans
samtida grepo sig an med sina stort anlagda och i
viss mån systematiskt uppställda naturhistoriska verk,
var det deras måhända svåraste uppgift att
samman-jämka Aristoteles’ lärobyggnad med filosofiens och
särskildt skolastikens allena saliggörande läror.

Gåsträdet.

Det gällde emellertid också att ur det zoologiska
vetandet sofra en mängd föreställningar, som tillhörde
fablernas värld och sedan urminnes tid funnos rotade
i folkmedvetandet. Men medeltidens naturforskare
voro försiktigare än våra dagars. Hela andan i den
tid, de tillhörde, var föga realistisk. Man hängde
gärna fast vid det romantiska. Ridd ar väsendet på
samhällets höjder var omgifvet med en viss ärorik
nimbus äfven därför att det under sin utveckling
sysslat med jungfrurs och andra svaga varelsers
befrielse från de drakar och öfriga hiskliga vidunder,
som, om de ej lefde annanstädes, dock alltjämt hade
sin tillvaro i folktron. Att få
dem att vika ur denna har ju
knappast lyckats för nutidens
forskning, mot hvars upplysande
inlägg själfva lindormen i
Småland förmått framgångsrikt häfda
sin befintlighet, och det var
följaktligen vida svårare för de
medeltida vetenskapsmännen. Dessa
voro nämligen betydligt mindre
kritiska än våra dagars och vida
mer fallna för en blind
auktori-tetstro. Själfva arbetsmetoden
var ännu så osäker och famlande,
att vederbörande författare
ansågo som sin skyldighet att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>