Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturkunnighet och naturforskare i forna dagar. Af Carl Forsstrand. Med 10 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följande vara af intresse. De belysa rätt drastiskt
både de medeltida föreställningarna och den förmåga
att fortlefva århundraden igenom, som utmärker
inbillningens alster. Physiologus’ berättelse om
enhörningen, som vanligen är ytterst vild, men genast
blir lugn, då han får hvila i en jungfrus sköte,
upptages sålunda utan betänkande af Albert. Likaså
piggsvinets förmåga att kasta sina taggar mot fiender
och andra närgångna varelser. Ur hästhår, som råka
att falla i vatten, skall utveckla sig en lifligt simmande
mask, o. s. v. Det är troligt att Albert, som i likhet
med Thomas och Vincenz väl mer var
kammarlärd än forskare ute i naturen, vid dessa och dylika
historiers återgifvande lät lura sig af andras uppgifter
och berättelser. Men ibland fann han skäligt att
inlägga sin gensaga. Sålunda trodde han ej som
Thomas på trädgåsen, ej heller att gräfsvinets vänstra ben
äro kortare än de högra eller att storken på lukten
märker sin makas äktenskapliga otrohet.
Det skulle föra oss för långt att ytterligare
af-handla Albert den stores och hans samtidas
naturhistoriska ståndpunkt, och vi erinra blott om att deras
arbeten under medeltidens sista århundraden vunno
högt anseende och stor spridning. Särskildt var det
senare förhållandet med Thomas’ från Cantimpré i
afseende på framställningens form mer populärt
af-fattade verk. Det var detta som i väsentliga delar
låg till grund för tvenne af den senare medeltidens
mest spridda och värderade naturhistoriska skrifter,
nämligen Conrad von Megenbergs Das Buch der
Natur och Jakob von Maerlants Naturen Bloeme, hvilka
därigenom att de voro skrifna på tyska och
holländska språken lästes i vidare kretsar.
Hur frestande det än kunde vara att ingå på en
redogörelse för dessa i flere hänseenden intressanta
arbeten, bjuder oss hänsynen till ämnets begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
