Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrifrån. Två Skizzer af Hugo Samzelius - I. I vildvädret. Ett motiv från finska Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och ormen var grann i skinnet som en
solnedgång på hösten, och han fräste som en lo och
sköt rygg som en lagårdskatt.»
»Vill du tiga med ditt sladder, käring», röt
länsmannen i full ilska, — »inte duger det att komma
till kronans herrar och svamla på det där viset», for
han ut och skrynklade tidningen med ett vredgadt grepp.
Käringen vardt häpen, tog pipan ur munnen,
pröfvade ett leende som dock genast begrofs i
rynkorna kring munnen. Nu stirrade hon herr
kommissarien stint i ögonen och sade med stadig röst: »Det
ligger en karl mördad strax intill landsvägen vid
Jussilahti.»
Länsmannen tappade tidningen och for upp som
stungen af tomtormen. »Svammel eller allvar?» sporde
han och tog på sig sin värdigaste ämbetsmannamin.
»Nog är det ju allvar», svarade Liisa säfligt och
frustade ut ett bloss frän rök. »Berätta», sade länsman
och ställde sig framför henne med heta kinder och
armarna i sidan.
Ja, det var nu så det, att Liisa de sista dagarna
skidat till byn för att hjälpa hästhandlaren Anttilas
värdinna, som fått en pojke och låg i svår feber.
För två dagar sedan hade hon då varsnat en karl
som låg och sof i snön i skogsbrynet med sin laukku
(skinnväska) öfver hufvudet. Hade först tänkt att det
var en marknadsbesökande som supit sig full och nu
låg och sof ruset af sig. Snön yrde förstås som
vanligt i denna förskräckliga vinter — men Herren
hjälper ju små barn och fulla karlar. Emellertid låg
karlen på samma plats äfven följande dag, och då
trodde hon att han frusit ihjäl, men hon vågade ej
gå för att titta på honom. I dag hade hon tagit
mod till sig och gått fram till honom — mördad var
han, den stackaren, det syntes tydligt af allt det
frusna blodet i snön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
