Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det gångna århundradet. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakernas vändning — och han lefde länge nog för att
kunna bedöma den! För oss nu lefvande ter sig
Napo-leons väldiga skepnad såsom en naturlig skapelse af
reaktionen mot den neddragna, blodsudlade
revolutionens öfverdrifter och frihetsmissbruk. Särskildt för
Frankrike synes han hafva varit icke blott nyttig, utan
rent nödvändig såsom rensare af den sjukliga andliga
atmosfären. En annan sak är det, att han för Europa
i det hela blef ett gissel, och att hans afskräckande
själfviskhet antog demoniskt gigantiska dimensioner.
Men äfven han var blott en komet, som icke rubbade
världen ur dess andliga bana. Äfven han har haft
sin stora civilisatoriska mission genom väckandet af en
bland århundradets mäktigast omformande och
sammanslutande krafter, nationalitetsidén, som skapat stora,
organiska folkpersonligheter eller hos de redan formade
stärkt och utvecklat samhörighetskänslan och
pliktmedvetandet i’förhållande till det stora, för folket eller
stammen gemensamma hemmet.
Det gifves visserligen ett högre än dessa olika
folkpersonligheter, nämligen mänskligheten, och den
specifika nationalkänslan har, som bekant, icke sällan
under adertonhundratatet begränsat sig och sina
rättigheter så skarpt, att hon kränkt andras rätt; men
just den frågan, om mänskligheten som ett ännu högre
begrepp, har på grund af inträffade misshälligheter
starkare än någonsin väckts till lif i senare delen af
seklet. Ett tecken därpå skulle fredskongressen vara,
och ett af de stora problem, som nittonhundratalet
tager i arf från föregångaren, är frågan om verklig
humanitet gent emot dem, som äro våra bröder på
jordklotet, men som ofta af bornerad
nationalsjälfvisk-het bemötts på ett föga mänskligt och broderligt sätt.
Emellertid är det vackert så, att Greklands
återupp-ståndelse i förra sekelhalfvan, Italiens pånyttfödelse
och Tysklands enhet äro frukter af den store världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
