Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om 1800-talets bildande konst. Af Georg Nordensvan. Med 6 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt århundrade har sett de stora museerna och
de stora utställningarna uppstå, liksom också
konstföreningarna, hvilkas mål var att genom lotterier sprida
konst i hemmen och underlätta afsättningen af
konstverk. De moderna samfärdsmedlen ha närmat
länderna till hvarandra, konstverken cirkulera och de nu
för tiden årligen återkommande internationella
utställningarna i olika länder lämna litet hvar tillfälle till
att se och att jämföra olika folks konst — att ej
tala om de stora världsutställningarna, som gifva
omfattande öfversikter af den samtida konstalstringen,
ofta äfven tillbakablickande öfversikter öfver det som
blifvit gjordt.
Äfven i sitt innehåll har århundradets konst
sträfvat till att vara lärande. Vid seklets början var
ett af dess fullt medvetna mål det att väcka
fosterlandskänsla — i Frankrike David och hans krets, i
Tyskland den germanska romantiken. Hvardagsgenren,
som utbildades i England och därifrån öfvergick till
Tyskland och som fick sitt typiska uttryck i
Diissel-dorfsmåleriet, var hufvudsakligen sedelärande, än
känslofull, än godmodigt skämtsam. Konsten gaf sig också
ut på resor och skildrade som en bilderbok olika
länder och olika folkslags utseende och lefnadsvanor —
den skildrade Österlandet, Afrika, Italien, Holland, Norge.
Den sökte tillbaka i tiden och illustrerade ej blott
skaldernas dikter — som särskildt engelsmännen med största
förkärlek gjort och göra ännu i dag — utan också
historiska händelser. Den var undervisande, var en
forskande och lärolysten tids konst.
Men medan den uppmärksamt och flitigt sökte
tillbaka i tiden, så fortgick likväl det från föregående
århundraden äirfda sträfvandet att föra verklighetens
lif i dess olika faser inom konstens råmärken, att
»er-öfra den jordiska världen» — detta sträfvande, som
åstadkom framstegen och som ledde till de stora upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
