- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1900. Tjugusjunde årgången /
121

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En annans ur. Berättelse af Oscar Levertin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varo måste vara, när de få friskt vatten.
Förmodligen berör det dem som en syndaflod och
meddelar, som alla sådana världsöfversvämningar,
mytologiska idéer.

* *

*



Vi äro fyra toujoura stockholmare och tjänstgöra
alla i Stockholms stads verk och sitta från måndag
till och med lördag i samma vördnadsvärda gamla
Stockholmshus vid den högt värderade Stora
Nygatan.

Det är Robert, romantikern och poeten, Erik,
metafysikern, känd ibland oss under spe- och
hedersnamnet tankekrukan, Holger, vi vören med nackbenan,
alltid i broderade strumpor, och jag själf, den
angenäma anekdotberättaren.

Ödet, som älskar de djärfva och uppslitande
paradoxerna, tvingar den poetiske Robert att dagarna i
ända kopiera siffror och lönestater, hvilka knappast
ens hopräknade i kolumner bilda några af de
peruanska guldberg, som kunna inspirera en glödande
fantasi. Ej litet af den dysterhet, som präglar
Roberts under växlande signaturer publicerade dikter
leder också sitt ursprung från disharmonien med
denna andefattiga syssla, och mer än en gång har
han tänkt taga det ödesdigra språnget och lösgöra
sig från skyldigheterna att föra konto öfver försupna
poliskonstaplars och exekutionsbetjänters löner. Han
skulle då i stället söka en befattning — i posten. Där
vore han på sin rätta plats. De älskandes
kärleks-bref, hatets förbannelser, trolofvades med sista
hjärteblodet nerskrifna afskedsbref, makars alkovförtroenden
och de svartsjukas nervösa kråkfötter med snarorna
i de dubbeltydiga orden, allt skulle här glida
genom hans bleka, hvita fingrar. Hvilken eggelse för
en poet att känna lifvets ström rinna genom sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1900/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free