Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två naturdikter af en naturhatare. Af Lennart Hennings - 2. Älfvan Eko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken, och hvar och en af oss kan ta den på sig och
tycka att den klär. Du är värdelös för våra tankar,
men du gör nytta ibland för våra känslor, som alltid
vilja låna sig dräkter, då de skola ut i världen.
Här borta i skogen, där jag vandrar nu, har jag
drömt en dröm om den hvitaste pyrola som stod att
se bland lingonris och linnéarefvor. Det var
drömmen om ljufvaste ro, om att vindarna somnade in
kring dess doftande kronblad, det var drömmen om
en hvilostad att luta hufvudet ned emot. Men inte
var det pyrolan, som väckte min dröm! Den steg ur
mitt inre som fågel Fenix ur bålet och sökte sig en
fristad och trodde sig ha funnit en i den vida
rymden, då bålets lågor förtärde den igen och den föll
ned till elden för att stiga på nytt och söka en ny
fristad och förtäras och falla igen. Och när pyrolan
vissnat ner och jag vändt henne ryggen och går
vidare, finns drömmen kvar i mitt sinne ändå och vill
varda verklighet en gång, och skall tvinga sig fram,
liksom pendeln alltid svänger sig upp åt sidan, fastän
den för hvar gång faller tillbaka.
Här i insjön, som nu ligger spegelstilla och
orörlig, här ser du din bild, naturens själ, du älfvan Eko.
Du speglar allt, högt och lågt, ljuft och bittert, jag
ser in i ditt anlete och finner mina drag, möter dina
ögon och ser bara mitt eget uttryck i dem och jagar
dig bort och hatar dig.
Drömmen, du älfvan Eko, drömmen som jag
talade om, det är drömmen om en annan. Det är
drömmen om en annans blick, en annans röst, en
annans väsen. Och din tomhet gör inte lycklig, din
tomhet gör bara tom, tom som du själf.»
Så kände jag att jag var ensam. Jag vände om
och gick den gamla vägen tillbaka igen.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
