- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1901. Tjuguåttonde årgången /
39

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xerxes. Berättelse af E. Walter Hulphers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barnen hängde dem i kjolarne med fingrarne i mun
och stirrade i undran och aning. Till sist bröt det

fram, hos den ene så och den andre så, som de hade

’ 3 0’

humöret till. Men öfver allt blef det mest att lipa,
mor och alla ungarne, de där som nu voro utan far
och som väl kommo fattigvården till last, om inte
fattiga flottare ville hjälpa. Och det var så att stora
grofva karlar stodo och gräto med i dörren.

De kommo också till Olles hem med bådet. Det
var inte precis något matbäd det.

Hustrun föll omkull med ens utan ett ljud och
låg där som stel och död på golfvet.

Olle stod i spiseln med yxan i hand och höll
på att snickra på ett trä. Han blef så häpen^ att
han inte kom sig för att tänka utan lät yxan sjunka
ner mot hällen, och stod sedan endast och stirrade
och gapade. Så började handen, han höll yxan i, att
skälfva, därpå skalf hela kroppen som ett asplöf,
medan yxan med en smäll föll i golfvet. Han tog
sig om hufvudet som om han fått brinnande
hufvud-värk och vacklade som om det snurrat rundt för
honom.

Han såg upp och såg modern ligga stel på
golfvet.

»Mor, hur är det med dig, mor .. . Mor, mor,
hvad är det?»

Och med ett språng var han hos henne och
försökte få henne upp. Och så kommo flottarne till och
lade henne på sängen.

Olle stod framför och såg på henne, som om
han inte kunnat fatta. Då visade sig det hvita
forsbettet i tinningarna hans, energin, som prästen kallade
det på barnsölet. Det blef livitare och hvitare, gick
åt blått. Då begrep han hvad det var.

Som en vind var han ur stugan. Det stod en
båtshake vid dörren, den ryckte han till sig. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1901/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free