Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två prosadikter af Andrea Butenschön - Rosor och cypress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två prosadikter
af Andrea Butenschön.
Rosor och cypress.
et är natt i Giardini della villa Landolina.
Grafvarne sofva. Rosorna dofta vild t.
Öfver de höga cypresserna glider månen och
lyser på en smal stentafla, lyser upp namnen i guld
af de tvenne — unga, starka, krigsvigda — från väster
öfver hafven, som föllo för hvarandras hand. Den
ena hvita kistan står öfver den andra. Kring
trädstammarna vid griften slingra sig vilda rosor i
öfver-dådig lifslust, i djupaste rödt.
En sång, en drömmande tonlek, diktad i månen
att sjungas på jorden, ljuder närmare och närmare
de tvennes graf.
Mellan cypresserna kommer hon gångande, hon,
som ej kan få ro. Då rosorna dofta som starkast i
villa Landolinas trädgård, hittar hon vägen hit öfver
det gamla Syracusas spillror i jorden — ty hon sofver
ej här. Med asphodel, som växte där ute vid hafvet,
har hon prydt sig; de höra dödsriket till — höga,
hvita. Oprydd vill hon ej komma hitin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
