- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1901. Tjuguåttonde årgången /
119

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två prosadikter af Andrea Butenschön - Girgenti

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slå hop sina hufvuden i rådsalar, skjuta järnbommar
för fängelseportar, slå upp dörrar till fest på vid gafvel

— öppna griften åt en ny gäst. Hänga upp kläder
till tork, draga drickesvatten ur brunnar. Och mången,
mången smyger sig ned till templen, till Zevs, som
bor i huset med de trettiåtta höga pelarna, i hvilkas
urholkningar en man får rum och hvilka öfver sig bära
än en ståtlig kolonnad — de söka kraft hos
himla-fadern för modiga dåd’ eller ställa sig in hos den, som
makten hafver, att hans straffande arm ej må räcka
dem i löndom.

Och hafvet brusar rundt Sicilien.

Hit till Junos tempel smyger sig en hög smärt
kvinna i grå dräkt med grått flor om hufvudet, den
gestalt som en miniature i lera sitter i Palermos
museum. Där satt hon utan en tråd på sin fullkomliga
lekamen, men den lätta dräkten hindrar ingalunda
frän att igenkänna henne.

Hvad vill hon här hos himlafaderns gemål? Vill
hon söka kraft, hon också? Till altaret går hon
fram och bär sitt hufvud lika högt här inne, där
himlahvalfvet hvälfver sig till tak ofvan pelarna —
som där ute.

På sin sockel står Juno Lacinia skuren i marmor
och blickar framför sig i himmelskt lugn med fasthet
om läpparna. Ur sin barm tager den offrande tvenne
glödande röda rosor och lägger dem på altaret —
Juno vet hvad svartsjuka är, Juno skall hjälpa henne!

Och slagen af sin egen sorg sjunker hon ned som
en mask på golfvet vid gudinnans fot.

Hon ser ej hur ett par brännande ögon lysa
öfver henne, så som ögon kunna lysa endast i
österlanden. En gammal kvinna lutar sig mot hennes öra
och hviskar: »Har du sett bilden? Hennes, som
kom hjältars blod att flyta och Trojas murar att falla?
Se där den gudafagra!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1901/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free