- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1901. Tjuguåttonde årgången /
157

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansen. Af Helena Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sång utan ord, skapad af rytmer och rörelser, hvars
liffullhet aldrig öfverstiger skönhetsgränsen, hvars
konstnärliga svårigheter aldrig öfvergå till akrobatiska
konststycken. Det är i denna dans liksom i det spanska
språket en viss stram hållning, något starkt markeradt
i rytmen — ofta i synkoper — som ger intrycket
af något nobelt och förnämt, som är så särskildt
karaktäristiskt.

Det sades orn en ung spanska, som dansade i
Amerika, att hon var »The spirit of the dance», —
och detta, att dansen har en själ, är själ, förstå
spanjorerna bättre än något annat folk.

Hvad våra svenska folkdanser angår, skulle vi
numera endast känna mycket litet till dem, om icke
danssällskapet »Philochoros» hade gjort till sin
uppgift att taga reda på alla ännu bevarade svenska
nationaldanser och låta sina medlemmar utföra dem..
Hvilken stor insats »Philochoros» härmed gjort i det
svenska ungdömslifvet, kan icke nog uppskattas.

Folket hos oss har ju snart öfvergifvit sina danser.
Man dansar numera, här som i Italien, hellre polka
och vals efter dragspel, än dalpolska och
Jössehärads-polska efter violin och klarinett.

Och hvilken förlust är icke detta!

Här i norden, där aldrig en större kyrkfest firas
ute och ger folket tillfälle att glädjas och uppmuntras
af något vackert och ovanligt, här äro marknadsdagarna
och gillena de enda tillfällen, där det alldagliga
af-brytes af något mera liffullt.

Då man hade folkdanserna kvar, fanns dock ännu
vid dessa bondgillen ett poetiskt, ett konstnärligt
element. Nu, då också dansen har försvunnit, är
drickandet det enda upplifvande och inspirerande, och dess
verkningar visa sig just icke vara bland de förädlande.

»Philochoros» visar oss ännu, huru friska och
omväxlande de svenska folkdanserna varit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1901/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free