Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Hazelius. Af E. Hammarstedt. Med porträtt och 7 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kan betraktas såsom verkligt inhemskt och for
vårt folk kännetecknande.
Men samtidigt med att doktor Hazelius satte för
sitt museum detta mål, fastslog han ock en annan
grundsats, som sedan äfven erkänts af utlandets främste på
folkforskningens område* nämligen den, att
folkkännedomen har icke allenast en rent vetenskaplig utan
ock en viktig social uppgift. Den skall bringa folken,
hvilka ingalunda alltid sammanfalla med de stundom
helt heterogena politiska enheter, som bestämmas af
.riksgränser, att konsolidera sig; den skall bidraga att
lära dem att känna sig själfva, lära dem att hvarken
öfver- eller underskatta sig, lära dem att se hvad de
äro och hvad de icke äro. Men för att lösa denna
uppgift måste folkkännedomen såsom vetenskap stiga
ned från sin piedestal, den måste bli populär. At£
Nordiska museet och särskildt dess annex friluftsmuseet
Skansen lyckats häri, därom lär väl ingen tvifla, som
någon gång gifvit akt på uppgifterna öfver de
besökandes antal i dessa institutioner, ett antal, som hvad
Skansen beträffar, under de senare årens lopp rent af
närmat sig det, som jättestaden Londons zoologiska
trädgård haft att uppvisa. ,
Doktor Hazelius har själf i en med anledning af
Nordiska museets tjugufemårsjubileum år 1898 utgifven
skrift* skildrat museets uppkomst och dess utveckling
under dess första tjugufemårsskede. Han afslutar
denna sin historik med bland annat följande ord:
»Då jag kastar blicken till baka på den hittills
till-ryggalagda vägen, glömmer jag gärna alla utståndna
vidrigheter, gäckeriet och hånet, stundom lidna
oförrätter och felslagna förhoppningar, och dröjer med
innerlig tacksamhet vid de många, ja otaliga bevis på
deltagande, hvarmed den fosterländska tanke, som
* Handlingar angående Nordiska museet. 4. Stockholm 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
