- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
17

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bref. Kopia af Jane Gernandt-Claine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vet du hvad det är att älska på afstånd och att
ångra sig? Jag vet det och däri ligger kanske
förklaringen till att — ja, till att hemgiften först blifvit
färdig nu.

Vi kommo genast att tala om mitt giftermål och
anledningen var den naturligaste i världen. Pappa
bjöd honom utan alla omsvep på bröllopet och han
stod och betraktade bruden. Jag vet inte, men en
aning, som kunnat — eller bort — vara gladare
sade att han icke fann mig illa alls för mina trettiotre
år. En smula väl blek kanhända, men för öfrigt —

Ja, för öfrigt–Ögonen voro ju i det närmaste hvad

de varit och vi skulle icke lägga allt för stor vikt vid
sådant. Vi skulle visa, ja, min fröken, visa att vi sett
oss litet om i världen under de senare åren. — Han
hade nyss kommit hem från en lång resa, som sträckt
sig ända till Singapore.

Det var, vill jag minnas — nej, jag minns det,
minns det — om Singapore han talade. Det finns
märkvärdiga saker där borta, bland annat kinesiska
hus utsirade med porslinsfriser, där tuppar och dufvor
sitta och förvåna världen med sin kinesiskt orörliga
ledighet, och bakom de husen ligga trädgårdar, hvilkas
gröna gångar undergått all den tuktan en det
Himmelska rikets son kan utöfva öfver plantor, fåglar och
fän. Man såg små buskväxter utklippta i form af
drakar eller i form af en fisk med ohyggligt stora
krithvita porslinsögon och man såg — ja, intresserar
det dig? Mig intresserade det mera att betrakta ett
par kicka och mycket klara blåa ögon, som stundom
mötte mina med ett lugn, ett lugn... Jag kunde
skrattat i de ögonblicken, skrattat åt mig själf.

Ty, ser du — det är en samvetsfråga, jag vet
inte om man svarar på dylikt — — Har du
någonsin sett en man gråta? Det har jag. Jag har sett en
lång, dunkel blick skymmas af tårar och hört en snyft-

Nomnn igo2. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free